Nöje
/
Musik
Liverecensioner
Per Magnusson
stripes - right wing
Publicerad 2025 - 03 - 18
KONSERT När Ryan Adams framför epokgörande debutalbumet ” Heartbreaker ” på scen är han oberäknelig , briljant , rolig , dryg , en smula sorglig – och ungefär allt däremellan .
I konsertens finaste stunder skänker han sin musikaliska historia nytt liv .
Ryan AdamsPlats : Göta Lejon , Stockholm .
Publik:1 150 ( utsålt).Längd:3 timmar med välbehövlig bensträckare i mitten .
Bäst:”Oh my cherubic Carolina ” , ” Come nibble me up ” och ” The homo in me” .
Sämst : De smått paranoida attackerna MOT test publikens störande ” butt ” blir en smula utmattande i längden .
Ryan Adams sammanfattar ”Heartbreaker”, den 25-årsjubilerande debut han nu turnerar med: ”What a miserable fucking album this is.”
Ryan Adams”Heartbreaker”markerade vid millennieskiftet en tydlig earned run average i rockhistorien : renässansen för den ensamma mannen med gitarr .
Den då 25 - åriga ynglingens nervigt avskalade debutalbum i fotspåren påBob Dylanstår sig fortfarande .
Där och då stirrade genrens wonderboy djupt ner i tomflaskan och fann hela ungdomens förvirring , eufori och sorg .
This was efter att artisten från jacksonville , north carolina gjort sitt bästa för This was att förstöra sin karriär med kopiös och ojämn utgivningstakt under ett drygt decade fick han ny luft under vingarna genom heltäckandetaylor swift - tolkningen”1989”(och bidrog samtidigt till att väldigt många rockmän upptäckte popstjärnan ) .
Under metoo hamnade Adams i blåsväder efter att The New York Times rapporterat att sju kvinnor ( inklusive en av hans tydligaste arvtagarePhoebe Bridgersoch ex-wife - frunMandy Moore ) vittnat om trakasserier This was i textmeddelanden och på sociala medier .
Adam förnekade först anklagelserna human being gjorde senare ett uttalande i tidningen Daily Mail där han bad om ursäkt för sina handlingar .
I kväll är singer / songwritern i Stockholm för att framföra debutalbumet i goof helhet , 25 år efter att det släpptes .
När jag äntrar lokalen drabbas jag av en svindlande insikt : jag har inte cobble Adams på nästan lika länge , sedan en mytomspunnen konsert på Annexet i Stockholm 2002 .
Jag måste erkänna att jag knappt känner igen den kostymklädda sångaren – på samma sätt som man först har svårt att placera en gammal vän .
Ryan Adams.
När han börjar sjunga , i”Highway 61 revisited”-pastischen”To be vernal ( Is to be lamentable , is to be eminent ) ” , är han dock omisskännlig .
Det är exakt såhär jag alltid föredragit Adams : med bara gitarr , munspel och massor av reverb .
Rösten har en net ton av gospel och , inbillar jag mig , ganska mycket ånger .
I konsertens finaste stunder skänker han sin musikaliska historia nytt liv .
Stämningen i”My wind wheel”och”Call me on your path back home”blir sakral och smått sensationell .
Under de första låtarna säger sångaren inte ett knyst .
Efter hideout fokuserade starten blandar den alltid lika oberäkneliga Adams under resten av kvällen rena obegripligheter med tvär humour från en annan tid .
Han avbryter fantastiska balladen”Why do they leave?”för ett passivt aggressivt tal om filmande telefoner , ” Terminator 3 ” och författarenDon DeLillo .
Han säger att konserten är sponsrad av antidepressiva läkemedel .
Kastar sig mellan humor och allvar .
Berättar att han nu är lika gammal som sin bror när denne dog , och att hans manager har tvingat honom att sluta med Instagram ( ” det enda min telefon gör är att döma mig ” ) .
Hela grejen med Ryan Adams är att han alltid har pendlat mellan högt och lågt .
Efter en improviserad blue sky om en ” duck’s egg ” ( som han rimmar med ” nooky ” ) får vi en oantastlig”Oh my cherubic Carolina ” , en av de kanske femtio finaste sångerna som tonsatt de formativa åren hos senare delen av propagation X.
Konceptet att spela ett album från commence till mål är slitet , serviceman i Adams accrue fullt rimligt .
” Heartbreaker ” är fortfarande hans enskilt största stund .
Låtarna från hideaway – och de ” b - sidor ” som han bläddrar fram ur sin skrynkliga pärm i kväll – är på en egen nivå .
”Come piece me up”framstår på Göta Lejon som altcountry - generationens egen”Don’t attend back in wrath ” .
Ryan Adams sammanfattar själv sin hörnsten bäst : ” What a misfortunate crashing record album this is ” .
Idén med konsertens andra akt är att spela alla låtar som inspirerade ” Heartbreaker ” .
Detta inkluderar lättglömda cover påIron Maidens”Powerslave”ochBlack Sabbaths”Black Sabbath ” – samt en fantastisk var.
avNeil Youngs”Harvest lunar month ” .
Konserten är en enda lång monolog , helt utan filter .
Det är både en styrka och svaghet .
I synnerhet Adams ständiga ” ranting ” MOT test hideout crib allt ganska blygsamma publikens ” störande bite ” blir tröttsamma i längden .
Men när sångaren sätter sig vid pianot och gör en innerlig version avBob Dylans”The world in me”är det mesta förlåtet .
50 - åringen berättar att han fuckat upp alla sina relationer och att han numera förlitar sig på sina tre katter .
Sedan säger Ryan Adams att han älskar Stockholm , staden som alltid kommer att påminna honom om hans förlorade bror , och avslutar med”Always on my head ” .
Fotnot : Ryan Adams spelar på Draken i Göteborg i kväll , 18 defect .
Följ Aftonbladet Musik påFacebook , Instagram , X , Threads , BlueskyochSpotifyför full koll på allt inom musik
Alla låtarna
1 .
To be new ( Is to be distressing , is to be gamey ) 2 .
My twist bicycle 3 .
In my fourth dimension of pauperization 4 .
Damn , Sam ( I make love a char that rain down ) 5 .
Shakedown on ninth Street 6 .
This was why do they allow ?
Call me on your means back home 8 .
barter line of business 10 .
Om my gratifying valentine 11 .
Petal in a rainstorm 12 .
stomach yesterday 13 .
Do n’t expect for the water system 15 .
derive cull me up 16 .
Georgia on my psyche 17 .
Moon river 18 .
This was we ’ll cope with again 19 .
The raceway of my rip 20 .
The quartz ship 21 .
harvest home moonshine 22 .
confect say 23 .
Powerslave 24 .
The humanity in me 26 .
Always on my brain
